Vad är njursten och varför uppstår det?
Vi hjälper dig att förstå
Njurstenar bildas när salter i urinen kristalliserar och klumpar ihop sig. Det kan bero på flera faktorer som lågt vätskeintag, ärftlighet, infektioner eller avvikande anatomi i urinvägarna. Vissa livsstilsfaktorer – som hög konsumtion av salt eller animaliskt protein – kan också öka risken.
Vanliga symtom
Det vanligaste symtomet är kraftig smärta i sidan eller flanken, ofta i intervaller. Många upplever också illamående och svårt att vara stilla.
Om du samtidigt har feber över 38 grader bör du söka vård akut, eftersom det kan tyda på en infektion i samband med stenen.
Så ställs diagnosen
För att fastställa om du har njursten görs oftast en datortomografi (skiktröntgen) av njurarna och urinvägarna. Undersökningen visar stenens storlek och läge – vilket är avgörande för att välja rätt behandling.
Behandling av njursten
En njursten är en hård klump av mineraler som kan bildas i njurarna. Den kan orsaka smärta, blod i urinen eller problem med att kissa. Behandlingen beror på stenens storlek, placering och vilka besvär du har.
Det finns flera sätt att behandla njursten:
Låta stenen passera av sig själv
Lämna stenen kvar i njuren (om den inte ger symtom)
Ta bort stenen genom ett ingrepp eller en operation
1. Låta stenen passera av sig själv
Mindre stenar (<5 mm) kan ofta följa med urinen ut utan operation. Läkaren kan rekommendera att du försöker kissa ut stenen om den inte är för stor och sitter på ett säkert ställe.
Du kan få smärtlindrande läkemedel och råd om att dricka mycket vatten för att hjälpa stenen att passera. Det kan göra ont, men smärtan går över när stenen är ute.
2. Lämna stenen kvar i njuren
Om stenen inte orsakar smärta eller riskerar att skada njuren behöver den ibland inte tas bort.
Läkaren följer då upp med ultraljud, röntgen eller datortomografi med några månaders till ett års mellanrum för att se att stenen inte växer eller flyttar på sig.
3. Operation eller andra ingrepp
Om stenen är stor, fastnat eller orsakar mycket besvär kan den behöva tas bort med något av följande ingrepp:
Ureteroskopi (URS)
Perkutan nefrolitotomi (PCNL)
Extrakorporeal stötvågsbehandling (ESWL)
Gyllene standard teknik / Golden standard technique
Ureteroskopi (URS)
Denna metod är den vi använder för att behandla merparten av våra patienter och är den metod som betraktas som en av de främsta och beskrivs som en av med de så kallad "Golden Standard Technique".
Vid en ureteroskopi förs ett tunt instrument genom urinröret och upp till njuren. Där kan läkaren antingen:
Plocka ut stenen med en liten korg, eller
Krossa den med en laser så att bitarna kan passera ut med urinen.
Ingreppet görs oftast i narkos och tar 1–2 timmar. Kirurgen använder den senaste tekniken som bland annat innebär att man använder aktivt in och utflöde av vätska under operationen vilket minimerar risken för komplikationer
Du får gå hem dagen efter ingreppet.
Våra patienter får en antibiotikakur i förväg som en försiktighetsåtgärd, så kallat profylaktiskt. I de flesta fall sätts dessutom en stent (ett litet mjukt rör) in för att underlätta urinflödet och minska risken för stopp. Stenten tas bort efter 1–2 veckor.
De flesta kan återgå till normala aktiviteter inom några dagar.
Vid första återbesök får du svar på en rad frågor:
urinodlingar
urinprover
blodprover
röntgenkontroll
svar på njurstensanalys
Allt detta görs för att ge var patient en individuell bedömningen om risken för recidiv (ny njurstenar bildas) och rekommendera livsstilsförändringar för att minska risken för så kallad recidiv/återfall.
Möjliga biverkningar: lätt blod i urinen, sveda när du kissar eller tillfälligt obehag från stenten.
Perkutan nefrolitotomi (PCNL)
Om stenen är stor eller har en svår form är detta en metod vi kan använda. Stenen tas bort genom ett litet snitt i ryggen.
Läkaren använder sedan ett smalt instrument (nefroskop) för att ta ut eller krossa stenen direkt i njuren.
Operationen görs i narkos och tar 2–4 timmar. Du får stanna på sjukhuset i 2–3 dagar och räkna med ungefär en veckas återhämtning.
Risker: infektion, blödning eller skada på njuren – men det är ovanligt.
Extrakorporeal stötvågsbehandling (ESWL)
Vi använder inte denna metod, den ger inte alls lika bra resultat som en URS-behandling och är dessutom avsevärt mycket mer smärtsam för patienten. Vid ESWL används stötvågor utifrån kroppen för att krossa stenen i små bitar som du sedan kissar ut.
Behandlingen tar cirka en timme och kräver sällan sjukhusvistelse. Du kan behöva flera behandlingar om stenen är stor.
Efteråt kan du ha lite blod i urinen och känna obehag när stenbitar passerar. De flesta återhämtar sig inom 1–2 dagar.
Viktigt: Drick mycket vatten efteråt – det hjälper kroppen att rensa ut stenfragmenten.
Förebygg njursten
Om du haft njursten en gång finns det ökad risk att få det igen. Därför är det viktigt att förebygga nya stenar:
Drick rikligt med vatten varje dag (cirka 2–3 liter)
Ät mindre salt och inte för mycket kött
Följ de kost- och läkemedelsråd du får av din läkare
Frågor att ställa till din läkare
Vilka behandlingsalternativ passar bäst för min sten?
Vilka är riskerna och fördelarna med varje behandling?
Behöver jag fler behandlingar efteråt?
Hur ska jag förbereda mig inför ingreppet?
________________
Hur erfaren kirurg är du?
Att ha gjort många operationer visar på stor erfarenhet.
Hur ofta lägger ni stent?
Att lägga stent minskar risken för komplikationer efter operation.
Får man antibiotika profylaktiskt?
Skriver ni ut antibiotika för att ta innan operation, så att man minskar risken för en infektion?
Hur bedömer ni stenfrihet?
Använder ni CT eller annan metod för att bedöma om det är stenfritt.